Glasgow Coma Scale

Är så sakotis trött just nu. Det där med sportlov tar på krafterna när man jobbar nästan hela tiden. Idag när skolan börjat igen fick jag sovmorgon, steg upp först 08.00. Fy bubblan så skönt det var, det är 2 timmar extra sömn mot hur det har varit hela sportlovet.
Nåja, idag har jag skrivit tenta, vilket gick bättre än väntat med tanke på mängden plugg jag (inte) hunnit med. I morgon är det 12 timmar skola, onsdag är det jobb, torsdag är det tenta och på fredag får jag SOVA. Oj jessus jävlar vad jag ska sova, jag längtar!

Dagens visa:

Tandläkarskräck

Idag har jag varit till tandläkaren.
Efter flertalet traumatiska upplevelser med borrning utan bedövning i tandläkarbussen i Sottunga så kan jag ju ärligen säga att det inte hör till mina favoritsysslor att gå dit. Jag är rädd. Till och med fast jag har världens gulligaste tandläkare, Ingela på Tandläkarna.
Nåväl, idag fick jag pröva på något nytt: akupunktur för att slappna av. Ingela ploppade några blå nålar i hårbottnen på mig, och efter en stund så kände jag lugnet...
Jag klarade mig med en enkel dos bedövning för ett av hålen, vilket är lite för mig. Brukar behöva åtminstone det dubbla. På det andra så funkade "pennbedövning" för första gången. Jag spände inte benen så jag nästan fick kramp i dom, jag borrade inte in naglarna i handflatorna och jag kom ihåg att andas. Jag kan inte säga att jag nästan höll på somna, men i jämförelse med hur det brukar vara så.. nästan. Jag kunde tänka på helt andra saker än "dethärkommerattgöraont, dethärkommerattgöraont, dethärkommerattgöraont". Och det gjorde inte ont. Det gick bra. Fantastiskt!
Jag skiter i om det är placebo eller inte så länge det funkar!

Dilemma

Titta, någon har gjort en serie om mig!

Filmmagi!

Jag och Dalle var på bio idag sådär på chansning nästan. Det var en ryslig tur, för det här var min bästa nya Bio-Savoy-upplevelse hittills! Filmen heter Hugo, och handlar om en föräldralös pojke som drar upp urverken i klockorna på tågstationen i Paris. Han får en kompis med fint ordförråd och tillsammans lagar dom någonting som är trasigt, och skapar ett äventyr. Fantastiskt välgjord film, och en jättefin berättelse.

Den är väl värd sina 11 Oscarsnomineringar, och jag tycker att du ska gå och se den! Visas ännu måndag och tisdag på Bio Savoy, kl 16.50 båda dagar.

Här har vi en trailer, om jag lyckas klistra dit den:

Och såhär piffig är man i 3D-brillor:

Let me introduce...

...the mighty fräsomobil: Marlene Dietrich-Jägerström, allmänt kallad Jägerströmskan.

Hon föddes i Tyskland år 1978, och flyttade till Sverige någon gång efter det. Sedan hösten 2011 bor hon på Åland och slipper Sveriges saltiga vintervägar, något hon är mycket nöjd med.

Hon har registreringsnummer ÅLX 95. ÅL står på alla åländska bilar, X är för att hon klart och tydligt är kvinna, och 95 står för att hon inte är riktigt hundra.

Namnet har hon fått av den fagra och omåttligt tuffa tyska aktrisen/sångerskan Marlene Dietrich som var pacifist och antinazist och klädde sig i något så oanständigt som herrbyxor redan på 1930-talet. Efternamn nummer två kommer från den fantastiska Jägerströms bilskrot i Saltvik. Om ni turistar på Åland så är ett besök här roligare än väldigt många av de mer traditionella sevärdheterna, speciellt om ni gillar bilar och förfall.

Jägerströmskan gillar väldoserade kurvor och 98-oktanig benziin, och på vintern lägger hon gärna några schyssta bakhjulsdrivna carvingsvängar  på Svansjöns is om det är välpistat.

Och för er som bryr er om mer oviktiga fakta är hon en Porsche 924 -78, har 2 liters motor, 125 hk, 4 hjul, 1 ratt, reggad för 1 passagerare och har 1 baksäte avsett för 2 handväskor och möjligtvis 1 tax.

Och såhär vacker är hon:

Pop-ups - activate!

Snöig söndag!

Man skulle kunna säga att jag har övningskört idag. Vi var en sväng till Svansjön och jag körde Jägerströmskan runt, runt, runt på isen. Det var kul, men copiloten Dalle fick nog lite tråkigt efter sexti tusen varv.  Sen kom det en annan bil, dom blev jag rädd för och då åkte vi hem.

Nu väntar söndagsmiddag med kylling, och sedan kommer Reet hit och chokofondyyyar!

Spel och dobbel

Mikkis var hos oss ikväll och åt middag och spelade spel. En trevlig afton, trots att jag inte vann alla omgångar av tågspelet. Spelet heter egentligen Ticket to Ride, och är en lagom blandning av strategi och tur. Man ska bygga tågbanor genom Europa, och knyta ihop städer. Låter inte så spännande, men det är nog en av fjolårets roligaste julklappar, tack igen lillebror!

Tulpankärlek

Bildbevis på varför ISI-vasen från Gullaskruf är världens bästa tulpanvas. Jag älskar tulpaner, och bekänner härmed att jag är kedjetulpanare under säsongen. När buketten hemma börjar vissna köper jag en ny så att jag inte ska vara tulpanlös. Dyra vanor för en fattig studerande, men lite vardagslyx måste man få unna sig!

Det första.

Ojdå. Jag har tydligen en blogg. Jag kan inte ens säga att det inte var meningen, för det var det.
Jag har tänkt berätta saker för er. Kanske visa saker ibland. Hoppas det är okej.